Ett år har gått..
Idag är det precis ett år sedan vi var i Sri Lanka och hade det riktigt underbart.
Nu smider vi nya planer... New york, Miami, Cuba, Dominikanska Republiken.... Vem vet, vars det bär av inom en snar framtid. U2 har en konsert i Miami, det lockar starkt kan vi säga.
Kram på er
De sista dagarna.
Det finns massor roligt att beratta men just nu berattar vi bara om tva stora handelser som verkligen satt spar i hjartat. Igar gifte sig syster Gayani med sin karl Nilanka. Det var en vacker ceremonin och det kandes valdigt speciellt att fa narvara. Brollopsceremonin var valdigt lik den svenska, dock med vasentliga skillnader i sprak. Sa summa summarum sa fattade vi nada. Darav att vi en gang lyckades sta upp alldeles for lange eftersom vi satt pa forsta rad.
Vi hade spenderat tidiga morgonen hos Nilankas syster eftersom Cecilia behovde hjalp med Sarin. Det var en speciell sari-lady som stylade alla, inklusive har och makeup. Varvid Mikaels kommentar efter att Cecilia var klar, Vem ar du?
Efter ceremonin akte vi till ett hotell dar mat serverades och vi dansade for fullt. Vi fick aven traffa en hel del slakt fran Cecilias fars sida, vilket var valdigt intressant. En notis ar att ingen av oss avundas den massiva fotograferingen av brudparet fran tidiga morgon till sen eftermiddag. Vid 5-tiden avrundades det hela och vi akte hem igen. Det var verkligen en stor dag med manga moten och skratt. I slutandan var vi helt fardiga och det blev en tidig kvall for oss. P.S. Manga tyckte att vi var ett fint par...
Den andra handelsen ar mindre rolig. Cecilias glasogon ar borta for evigt. Pa nyar badade vi i havet vilket var jatteroligt tills en vag overraskade och svepte med sig Cecilias glasogon. Vi had ingen chans. De var borta. Sa nu har vi oppnat en fond for eventuellt donationer i Cecilias jakt pa ett par. Ni som ar intresserade kan ju hora av er...
Nu ar det homecoming-fest som galler och vi har grymt brattom. Sa hejda och ses om ett tag.
Karlek.
/Cecilia & Mikael
Mr Gamini & Mrs Sumanwathi
Vi checkade ut från Mount Lavinia Hotel för att bege oss till Eden Hotel i Beruwela. På vägen dit åkte vi förbi Cecilias föräldrar. Intressant att se hur de bodde och framförallt träffa Cecilias biologiska far, Gamini, för första gången. Han var väldigt glad över att se Cecilia. Mer om vad som sades kan vi ta vid ett senare tillfälle. Vi skulle även få träffa Cecilias yngsta bror, Samantha 16 år, men han hade inte slutat arbetet för dagen. Framåt kvällen nådde vi hotellet, top notch. 
Kärlek.
Cecilia & Mikael
18 Dec. Cecilias Födelsedag
Jag vill börja med att tacka för alla härliga och varma gratulationer. Blev himla glad över att läsa det ni hade skrivit till mig. Önskar att ni alla hade kunnat vara med mig på min stora dag, den var verkligen speciell för mig. Något som jag inte vågat drömma om tidigare.
Dagen började med att vi plockades upp av Cani (vår chaufför). Vi hämtade sedan upp Gayani, Cecilias syster. Direkt när hon hoppade in i bilen så fick Cecilia en stor kram och en del små söta födelsedagspresenter. Sedan var vi igång. Som de flesta av er vet så ska Gayani gifta sig den 2 januari och en stor del av dagen spenderades till att hitta outfits till bröllopet. Vi var därför runt på en del affärer i sökandet efter den perfekta Sarin och det kändes viktigt att Gayani tyckte om den också. Efter många om och men, (de är lika veliga båda två) så fann de en klockren sari till homecoming (dagen efter bröllopet) och en helt okej till bröllopet (enligt Cecilia) Micke beställde en kostym och blev mätt både på längden och bredden. Återstår hur den ser ut färdig men det finns goda förhoppningar. Efter shoppingen åt vi en god lunch tillsammans och sedan chillade vi på hotellrummet en stund i väntan på att kvällens planer skulle ta fart.
Dagen frambringade många skratt och till och med syskonkiv (hon sågade Cecilias ”svenska” klädstil). Otroligt fin dag att lära känna och komma varandra närmre på.
Vid halv sju åkte vi till ett matställe som var Gayanis favoritställe (Master Wok). Där beställde vi in smått otroliga 19 portioner som vi tog med oss hem till henne. (Vi åkte dock förbi KFC och fixade snabbmat åt oss eftersom vi är veka)
Hemma hos Gayani väntade stora tjocka släkten som ville fira Cecilia. Presenter och gratulationer fick hon gott om. Vi åt och hade en väldigt mysig kväll. Cecilia fick även en ensam stund med hennes biologiska mamma, Sumanwathi.
All in all, grym kväll och vi lämnade stället vid 23 med ett leende på läpparna.
Kärlek.
Mikael & Cecilia
17 December - Första mötet
Vi hade bestämt med Gayani över telefon att vi skulle träffas hemma hos henne på eftermiddagen. Tillslut hittade vi dit och möttes av en hel del av släkten. Cecilia fick träffa den äldre av hennes två yngre bröder, Suresh 18 år. Till en början var han väldigt blyg men lättade upp efter ett tag. För Mikael var det spännande och otroligt roligt att få träffa alla för första gången. De var alla väldigt vänliga och välkomnande. Cecilia hade gjort ett smart drag och hade köpt med sig klubbor, en riktig ice-breaker.
Kärlek.
Cecilia & Mikael
Uppdatering a la carte!
Vi har inte bloggat på flera herrans dagar nu. Till bland annat Inga-Lills förtret som faktiskt är inne morgon, middag, kväll. Kom nu ihåg att vi skrev att vi kanske skulle vara lite slappa i skrivandet ibland, så förvarning har ni fått! Vi blir sporrade och glada över att ert engagemang. Frågan är bara varför det är större nu när vi är bortresta jämfört med när vi är hemmavid?! (haha) Vi kommer posta en hel radda inlägg från de olika dagarna ni missat.
Enjoy.
Lite kuriosa är att vi dricker whiskey för att hålla bakterierna borta. En kork morgon och kväll. Vi har dock lite olika uppfattningar om ritualen …
Kärlek.
Mikael & Cecilia
Hur är vädret hos er sa ni?
Milda Matilda!
Jösses vad kommentarer vi fått. Vi känner att vi är skyldiga alla en uppdatering samt lite livstecken.
Vi har kommit oss fram och här är det fint väder, lite molnigt (bra för micke med lite uppvärmning), 30 grader varmt med en sol som kommer och går. Cissi har redan fått lite solbränna medan micke är lite grisrosa, om ens det.
Vägen hit var låååång. Cecilia fick lite sömn på vägen och Micke vakade som vanligt. Men som bilden visar hittar man ju alltid saker att roa sig med.
Vi träffade även en svensk lankes som heter Kristoffer, skön snubbe den där, vi hängde som med honom och hans munkvän längs vägen. Träffade även snubbens familj på flygplatsen och de var väldigt glada och vänliga. Vi har en stående inbjudan till hans hem vilket vi kanske tar tillvara på. Från flygplatsen till hotellet tog vi taxi, 1,5 timmar tog det, Micke har aldrig passagerar-bromsat så mycket som då. Det var med andra ord en biltur med små marginaler.
Just nu befinner vi oss på Galle Face Hotel i Colombo. Ett väldigt fint hotell i anslutning till havet. Igår kom vi hit och när vi väl skulle lägga oss så märkte vi dels hur lankeser har en förkärlek till pampiga bröllop på hotellen och att hotellen INTE prioriterar isolering. Det kändes som att vi hade hittat ett hörn på ett disco och kurat ihop oss för att sova. Vi beslutade oss snabbt för att fråga om vi kunde byta rum. Det gick bra och vi fick ett ännu finare rum, så slutet gott allting gott.
Idag har vi sovit ut och tillbringat största tiden på hotellet där det även varit en julfestival för ungar. Ätit god lankesisk mat utan bieffekter, solat, badat i poolen och gått en kvällspromenad. Bara myst helt enkelt. Vi var på väg att åka till Cecilias syster gayani, men det var för långt och för lite tid så vi beslutade att göra det imorgon istället. Det ska bli jättekul, de är väldigt glada över att vi är här.
Ps. Jag har inte packat någon väst Jonny, varken den eller dunjacka behövs de kommande 20 dagarna. He jer varmt.
Kram på er alla, tänker på er och er kyla (mohahaha)
Kärlek.
Cecilia & Mikael
Ny blogg har sett dagens ljus
Hej familj och vänner!
Vi har skapat bloggen för att försöka ge er lite insyn i hur det är för oss i Sri Lanka. Det är bara 6 dagar kvar nu.. YIEE!!
Eftersom vi båda inte är så mycket till bloggare så förvänta era inga noveller eller andra stordåd, men en del bilder och annat smått och gott kanske kan förgylla.
Vi har heller inga förhoppningar att vår blogg kommer bli Sveriges mest lästa utan det räcker med att alla oroliga själar hemma i vinter-rusket kikar in på sidan då och då.
Det kostar dessutom skjortan att ringa hem så det här fungerar som ett substitut. Så håll till godo folket!
På denna blogg kommer ni även få läsa:
Vem som får magsjuka först
Vem som får brännskador först
Vem som flagnat bort fortast
Vem som drunknat
Vem som överlevt
Vem som tänker stanna kvar
Vem som behöver pengar
Vem som först blir sugen på Elsys köttbullar
... und so weiter.
Trevlig läsning & glöm inte bort att kommentera!
Kramar
/Mikael & Cecilia
PS. Imorgon har vi varit sambos i en månad. DS.
Kärlek.
